Tänk morfar att hon var ditt hjärtas dam. Att du tålmodigt väntat på henne. Att ni har haft er märkliga symbios. Trots allt som flutit under broarna så har du älskat utan förbehåll.
Att nu i hennes sista stund suttit vid hennes sida, smekt hennes hand. Du har alltid funnits där och burit henne på din händer trots hennes nycker.
Nu har hon stilla somnat. Jag hoppas verkligen att hon möter dig...
Tänk mormor vilken rikedom du burit på som du aldrig kunde ta till dig. Jag önskar att du kunde känna den i dina sista timmar. Du har förenat oss, du har gett oss något så vackert som kärleken till varandra. Tack för att jag finns, tack för mina barn , för att du format mig.
Utan er vore jag inget....
Så fint skrivet!
SvaraRadera