tisdag 30 juni 2009

Häcken full..

Man hinner inte alls med att uppdatera bloggen just nu då jag har kidsen hemma från dagis. lilleman ska ständigt äta och tjerna ska stimuleras, mat ska lagas, tvätt ska tvättas osv...

Hur som helst hade vi en jättebra helg med bad och grillning med goda vänner. Ida och Peter och Lotta och Tony var här med alla ungarna och vi hade det jättemysigt. Kan konstatera såhär i efterhand att vi umgås alldeles för sällan...

fredag 26 juni 2009

En legend är död....

Michael Jackson har gått ur tiden. Denna märkliga sargade själ har fått ro och kommer att lämna stora avtryck i musikhistorien. Trots hans underliga beteende och alla rykten som cirkulerat kring honom alla dessa år så var han ett musikaliskt geni som har påverkat musiken något otroligt. Hoppas verkligen att hans barn får leva ett skydd lugnt och skyddat liv långt från medias nyfikna kameralinser.
R.I.P

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5432546.ab

Gillar inte förpackningen....


Så gick ammningen åt h-vete den här gången också. Min son gillar inte förpackningen, så han får hybris så fort jag försöker lägga honom till bröstet. Så det enda jag kan göra om han nu ska ha sig en slurk är att sätt mig med pumpen som en annan gammal kossa.

Blev iofs erbjuden av min vän bondsonen att få låna mjölkmaskinen nu sen de sålt i väg alla mjölkdjur, det kanske vore nått:-)

onsdag 24 juni 2009

Sov du lilla videung..

Lilleman har fått sitt namn nu. Han ska heta Vide. Vi slåss fortfarande om mellannamnen, det ena är klart och det blir Portus efter min morfar. Men vad det andra blir återstår att se..

tisdag 23 juni 2009

Tillbaks till verkligheten


Då var det vardag. maken har börjat om att jobba och jag är hemma själv med alla barnen och försöker jonglera deras behov. Det är inte det lättaste men på nått sätt går det ändå. Visst är det märkligt. Man undrar verkligen vad man gjorde tidigare innan barnen. Vad slö man måste ha varit. Eller kan det vara att ens simultanförmåga ökar med varje barn? kanske en kombination av båda...


Var på bvc igår med lilleman och jag slutar aldrig att förundras över väntetiderna inom vården. det spelar egentligen ingen roll vars man går, gyn, mvc, bvc, tandläkaren, man får minst vänta 10 min extra. Varför denna tidsoptimism då de vet att de är ständigt sena?

I varje fall blev jag så lättad när jag vägde, första gången jag har en unge som går upp som han ska plus lite extra...

måndag 22 juni 2009

"pippat" på dagis


Så fel det kan bli med språket ibland. Malva kom hem från dagis härom dagen och hade ritat med hjälp av en ritmall en hel drös med Pippi Långstrump. Stolt visade hon upp konstverket för sin far och sa "titta pappa jag har pippat på dagis".

lördag 20 juni 2009

Midsommar


Vi hade en riktigt bra midsommarafton igår. Vi var bara hemma och slappade på förmiddan och hade det så skönt. Sen bar det av till kroksjön där gubbens supergoa kusin bor med man och barn. Vi har egentligen aldrig umgåtts tidigare annat än vid släktträffar så det var hur kul som helst att vi blev ditbjudna. Riktigt barn vänligt och god mat. Jag blev impad av Malva och Vera som busade på ända tills det var dags att fara hem vid 01-tiden.

onsdag 17 juni 2009

Duktig

Känner mig riktigt duktig idag, har nått mitt stegmål plus lite till. Passade på med en långpromenad i morse i det vackra vädret. Det gäller att passa på då solen skiner. Sen blev det en till efter middagen med syrran fast med något snabbare tempo då vi hade ca 1miljon elaka blodsugare i hasorna...

Lotta var förbi en vända idag och kikade på lilleman som fick en jättefin body. Kläder är alltid bra då vi har mest bara rosa. Vi hade en riktigt trevlig pratstund och jag säger som dig Lotta: det är riktigt synd att vi ses så sällan.

tisdag 16 juni 2009

Me myself and I


Skönt att få igen sin kropp. Tänk nu kan jag gå igen, även om man har x-antal månader av förlorad kondition att ta igen. Jag och syrran tog en promenad nu på förmiddagen och oj så skönt det är.


blev just påmind om verkligheten, chefen ringde och surrade lite. Man är ju faktiskt en person förutom mamma också. Jag tror det är viktigt att inte glömma bort sig själv även om det är lätt blan blöjor och babyspyor. I alla fall ska jag kika förbi på jobbet på torsdag och visa upp lilleman.

måndag 15 juni 2009

www.tappa.se

Då drar vi igång, har förvisso förlorat 8kg sen förlossningen men det är så mycket mer som ska bort. Så igår dammade jag av stegräknaren och förnyade mitt gammla medlemsskap på tappa.se. Jag vet ju sen tidigare att det enda för mig är att röra på mig.
Min tanke nu i sommar är att slita ut promenadskorna, hjulen på barnvagnen ska glöda och jag ska nå mitt första delmål den 1/7 på -10kg.

3

Så då var de tre.. nu går funderingarna kring hur man ska få livspusslet att fungera. Än så länge då jag har maken hemma så går det ju bra, men jag tänker på alla supermorsor i min omgivning som Malin, Frida, Susanne och Ylva som har fler barn än mig som lyckas med bravur. För att inte tala om kvinnorna i "Familjen annorlunda" som gick på tv4 här i våras.
Jag tror nog att allt ska gå bra.

Men jag känner att jag kan bli lite ledsen över alla kommentarer om att "nu måste det vara färdigt med barntillverkningen". Nu har vi förvisso bestämt oss att det räcker med barn för vår del, men om vi väljer att skaffa 7 barn är väl det vårt beslut. Jag älskar att vara mamma även om det kan vara tufft ibland.

måndag 8 juni 2009

Förlossningsberättelse

Jag var ju som bekant så besviken efter att inte blivit igångsatt i tisdags så på onsdagen var jag så inställd på att det inte skulle bli nått eftersom de skulle ju sätta igån mig på torsadag kl 9.00. Så jag passade på att fara på öppnaförskolan för att fördriva tiden och träffa folk som kanske ville tycka lite synd om mig.


Hade väl tänkt fara hem efter det men stortjejen ringde och ville ha hämtning på busstationen kl 17.20 så jag lovade att stanna kvar. Så jag passade på att fara förbi pappa och farmor. Då jag satt hos pappa kände jag nån liten sammandragning och hade känt mycket tryck neråt under hela dagen. Jag for och hämtade jag stortjejen och hann bara in på toaletten hemma då jag inser att vattnet har gått. Det var inget stort plopp den här gången som med Malva utan det mer sipprade.


Ivarje fall så ringde jag förlossningen som ville att jag skulle komma upp och kolla läget. Eftersom jag inte hade några värkar så tog vi det lugnt. Jag ringde morsan som skulle ta barnen. Vi hann äta middag i lugn och ro sen for vi upp. Jag antog redan innan vi for att vi skulle få åka hem igen så jag ringde och sa till syrran som skulle vara med på förlossningen att hon inte behövde följa med nu.

Vi blev uppmötta av en bm och vi fick gå till intaget och göra en kurva. Sen konstaterade hon att det var vattnet som gått och att jag var öppen 3cm. Hon frågade om vi ville vara kvar men eftersom att jag bara hade haft nån liten värk som inte gav nått så valde vi att fara hem.




Väl hemma så for morsan hem igen för hon ville sova hemma hos sig och eftersom jag inte hade nån aning hur länge det skulle dröja innan värkarna satte igång så tyckte vi att det var helt okej. Sen kröp jag ner i sängen och såg på "specialfall riskförlossning" och övningskrystade lite med de andra mödrarna to be. Försökte sen att sova lite men det var lönlöst. Värkarna började komma igång så smått och ett tag hade jag ca 5 min mellan dem.

Vid 24-tiden så började de avta lite så jag gick runt en massa och vips var vi nere på 3min mellan dem. Vid 01.40 ringde jag till förlossningen och sa att nu är vi på G. Sedan ringde jag efter mamma och syrran.



Väl på förlossningen igen så så togs en ny ctg och de kollade hur öppen jag var, vilket var 4cm.

Det värsta jag vet är att halvligga i den där jäkla fåtöljen de har på intagningsrummet. Jag vill upp och stå då jag har värkar annars kan jag inte möta dem lika bra. Hur som helst fick vi komma in på förlossningssalen. Där fick jag stå och hänga på älsklingen ett tag innan jag fick en svävare. Värkarna var rätt drägliga och bra att andas igenom. Men efter en stund så valde jag att gå i duschen .

Älsklingen svidade om till plastförkläde och masserade mig i svanken genom värkarna. Det är så skönt att stå i den varma duschen då värkarna rullar fram. Sen blev det att byta om till den obligatoriska sjukhusrocken och de lika sexiga nättrosorna. Jag kan inte förstå hur min man överhuvudtaget kan tända på mig igen efter att ha sett mig i denna fantastiska mundering.

Tillbaka till svävaren där min man och syrran turades om att massera mig. Snacka om lyx att ha en utbildad massös som masserar en. Det borde stå på allas lista över vad man ska packa i bb-väskan. Tack syrran det var guld värt!!!





Värkarna började kännas mer och mer och vid 05-snåret så kände jag hur lustgasen kallade på mig. Så då blev det upp i sjukhussängen och bm passade på kolla hur öppen jag var och då stod jag på 7cm. Lustgasen gjorde het klart sitt och det susade ordentligt i säven emellanåt. Jag vet att jag tittade på min syster och sa "nu gör det så där tåkrullar ont".
Värkarna fortsatte att skjölja över mig och de blev starkare, jag minns jag kollade på klockan vid 05.15 och kände hur värkarna ändrade karaktär. Jag ville börja trycka på lite. Bm kollade hur öppen jag var igen och jag stod fortfarande på 7cm så jag blev ombedd att hålla emot. Men snart var de så starka att det gick inte.
Underlägget under mig hade blivit alldeles geggigt så bm ville ta bort det mitt i en krystvärk. Tänk er att måsta lyfta på rumpan samtidigt som allt du vill göra här i världen är att trycka på neråt. Hon sa i alla fall åt mig väldigt barskt att jag skulle lyfta på rumpan så att bebisen inte skulle behöva landa på det skitiga underlägget. Hade jag fått tag på henne då hade jag knappast varit snäll. Även om jag förstod vad hon menade på ett intellektuellt plan. Så jag lyfte något motvilligt på arslet.
Snart kom nästa krystvärk och jag kände hur liten "rann" ur mig. Tydligen så hade han navelsträngen lindad två varv runt halsen, men det var aldrig någonting jag hann se eller uppmärksamma.
I nästa andetag hade jag en liten kladdig och alldeles underbar liten varelse som vi konstaterade att det var en liten grabb. Han vägde 3325gr och var 49cm lång och alldeles perfekt.

fredag 5 juni 2009

Äntligen!



Då var lillbror här. Han kom i går kl 5.37 vägde 3325gr och var 49cm lång. En mer detaljerad förlossningsberättelse kommer då lugnet infinner sig.

tisdag 2 juni 2009

Lagen om alltings jävlighet, om nån sett Murphy så ska jag strypa honom...

Hemma igen och fortfarande utan bebis.. Var in på bedömning i morse och allt var ok för igångsättning, jag var öppen, liten hade sjunkit ner. Men nej, varför ska jag få föda? Då har de för lite personal på förlossningen så de vill inte sätta igång mig förrän på torsdag... Man undrar vad som ska hindra då? Ett gäng marsianer belägrar BB i skellefteå eller kanske en trevlig liten jordbävning eller nått annat kul... Usch vad jag är less!!!

På det tredje ska det ske??

Då var det nytt försök idag då. Men jag försöker ställa in mig på att det inte blir nått idag heller. Orkar inte bli besviken igen. Allt står förberett och klart i fall att. Men man börjar undra om det kan vara som med paraplyer.Tar man med sig ett så börjar det aldrig regna...

måndag 1 juni 2009

Tack!

Över 100 läsare. Kul att så många har läst mitt lösa svammel:-)







Minns lite från då Tuwa kom till världen, tänk att man kan gömma hur ont det faktiskt gör...